Jag undrar hur fort tiden går när man blir gammal?

image
Ja för tiden går ju snabbare desto äldre man blir. Tänk då längre fram. :/ Blir ju en skrämmande tanke. Fast nu är det ju rätt skoj att tiden går fort för då får vi snart träffa skrutten! 🙂

Jag måste säga att det känns nervöst på ett annorlunda sätt. Jag menar, borde man inte vara mindre nervös med första? Hur kände ni som också ska eller har fått syskon och var det något som ni hade tänkt er? Finns det något sätt att förbereda sig för 2:an.

Att gå från 2 till 3 i familjen kändes för mig som det mest naturliga. Men att gå från att vara 3 till 4 känns liksom inte fullt så naturligt. Men kanske är dem som med första att när skrutt är här så är det helt plötsligt det mest naturliga. 🙂

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Anna

    Känner igen mig precis i din känsla om att gå från 3 till 4… Det är hur konstigt som helst, men sen blir det sådär konstigt naturligt iaf när de väl är på plats. Och det var lika konstigt när vi gick från 4 till 5 också. Herrejisses!!! Trodde aldrig vi skulle få det att gå ihop. Trodde aldrig det skulle finnas så mycket kärlek till var och en.

    Men kärleken finns. Unik för varje unge men ändå så solid och lik den andres.

    Nu har det gått tre år sen nummer 5 kom och idag vet jag ju att det funkar ju hur bra som helst!

    Anna

  2. Anna Bergström

    Jag tycker att det är en enorm skillnad nu när jag är gravid med nummer två. Jag är lugn på ett helt annat sätt. När jag väntade Melody var jag panikslagen. Livrädd inför alltihopa och hamnade i en graviditetsdepression. från vecka 15 (?) gick jag hos en pyskolog på MVC för att prata om graviditeten, förlossningen, livet efter, om alla känslor, om saker jag varit med om osv. jag grät 30 gånger om dagen och mådde ruskigt dåligt. jag som längtat efter barn så många år visste plötsligt inte om jag ens ville ha barnet… jag kände inte igen mina egna tankar och käsnlor – det var väldigt obehagligt.

    nu är det helt annorlunda. jag är lugn. jag mår jättebra psykiskt, är glad åt det kommande barnet och känner ingen panik alls. jag kan det här!!! Jag ser fram emot det här och vill liksom bara att lillen ska komma snart för jag är så nyfiken och längtar som en tok 🙂

    Så barn nummer två känns på något sätt mer naturligt. för nu är jag liksom trygg i mig själv och i hela situationen. jag vet vem jag är. vart jag står. vd jag vill och inte vill. och framför allt så känner jag mig mer trygg i att jag vet vad som väntar. och vetskapen att jag har klarat av det förut hjälper att hålla paniken borta! men nervös kommer jag säkerligen att bli ändå. jag har börjat grubbla mycket på förlossningen nu. hur det ska bli och om det kommer att gå fort?
    sist var jag ju öppen tio cm redan när jag kom in och det var dags att börja krysta nästan direkt…
    så mycket tankar är det, men jag tar det med ro den här gången 🙂

    Hur känner du? Känns det mer nervöst nu, mer skrämmande, eller känner du dig tryggare???

    1. Sojka framtid

      @Anna Bergström, Som jag skrev i inlägget så känner jag ju mig mer nervös denna gången. 🙂 Jag var cool lugn med sonen så för mig är det helt tvärt om som dig! 🙂
      Fast jag har iofs varken varit panikslagen som dig varken denna eller förra graviditeten. Visst när det gäller graviditeten så var jag ju mer nervös med sonen för missfall och det var så overkligt. Nu gick ju första tiden så fort trots att jag även de första veckorna denna grav var rädd för missfall. Men jag tänker inte så mycket på själva graviditeten. Känner mig så sjukt ogravid så därför det känns overkligt med en till bebis. Och förlossningen är jag inte rädd för men det är mest tiden efter när den nya kommer till familjen jag är nervös. Men sonen kände jag mig så trygg och påläst men nu så bara går tiden och man läser inte på på samma sätt. Visst man kan ju mer men jag känner min inte mycket tryggare för att jag har barn faktikst. Det är ju ett helt nytt liv och jag är så rädd för att sonen och min relation ska bli dåligt. Vi är så nära nu och jag har hört så mycket dåligt av andra som fått en 2:a. 🙁

    1. Sojka framtid

      @Paula´z Diarie-Rockig Bondefru, Ja nu känns det overkligt att man ska ha så stora barn men plötsligt är man bara där hihi.
      Hoppas du med får en bra dag! 🙂
      Kram

  3. Kenneth

    Första barnet ”försökskanin”
    Andra barnet ”nya försök efter felen på första”
    tredje barnet ”Ähh det blir säkert bra”

    😛 😛 😛 😛 😛

  4. YLVA

    Förstår verkligen det du säger och jag kände lite samma sak både med nr 2 och framför allt med nr 3, men samtidigt kände jag ett inre lugn och liksom säkerheten och vanan över att man ”redan varit där och gjort det där med en nyfödd” gjorde mig mycket lugnare som mamma. Därför har nr 3 t ex aldrig tagits upp så fort han grinat eller kinkat lite som den första osv osv.

    Oj, 😀 😀 nu vart det bara stora bokstäver när jag skriver, men vi får hoppas att det inte blir så när det publiceras. I så fall ber jag om ursäkt i förväg, men det gick bara att skriva med stora bokstäver. 😉

    1. Sojka framtid

      @YLVA, haha det är bara när man skriver själva kommentaren, jag vet skit störigt! 🙂 haha.

      Ja antagligen är man ändå lugnare med 2:an. Så man borde vara lugnt men jag är så rädd att mista bandet med sonen. 🙁

      1. Ylva

        @Sojka framtid,

        Inte tror jag att du mister banden med sonen, dom ändras bra med att en ny familjemedlem kommer, men mamma är alltid mamma. Det kommer att finnas tid för er också och att få vara storebror innebär ju massor med ny spännande tid med mamma och lillbäbisen. Det går nog bra ska du se. 🙂

  5. Silla

    Tiden går fort när man har barn.. Jag själv känner mig inte alls gammal 42 men så har jag ju en son på 26 och ska bli farmor och då plötsligt förstår man hur snabbt tiden går.. ha ha ha

    Det enda råd jag kan komma med är att man låter de som finns vara med så mycket som möjligt.
    Plus att när 2an – 3an kommer så förstår man att allt det man hade till 1an var onödiga saker nu fixar man bara det som är nödvändigt.
    Va spännande när är det dags på ett ungefär?

    1. Sojka framtid

      @Silla, Det är beräknat den 21 Mars! 🙂 Ja jag ska försöka tänka på det att ha Isak med så mycket som möjligt!

  6. Teskedsmamman

    När ettan kom så var allt så nytt, man visste inte vad man hade att förvänta sig osv, jag tyckte tvåan var mest läskig att få. Inte bara att man nu fick 2 st att ta hand om, man visste lite vad som man har framför sig och framför allt så kommer relationen med första barnet att förändras.
    Jag hade en månad när jag kände att jag hade förlorat mina band med ettan, men man hittar tillbaka och man utvecklas ihop till en familj med 2 barn istället för ett barn. Man kanske måste bryta upp för att svetsas tillsammans igen….
    För mig var 2-barnschocken stor, men det är ju individuellt, jag hoppas du känner det som jag gjorde med trean och fyran, en dag var de där bara och det var hur naturligt som helst!

    1. Sojka framtid

      @Teskedsmamman, Jag hoppas verkligen inte jag förstör bandet mellan mig och sonen men det verkar ändå som att det blri så i början. Jag måste göra allt för att han ska vara med!! Phuh..

stats