Är det tidig 2-års trots? Det var någon som nämnde om den där 2-års trotsen ”kan själv” hela tiden. Elias har varit i den där fasen ett bra tag nu och han blir inte 2 år fören i Mars månad. Lite tidig på den biten kanske. Fast jag minns ju att det blir värre. Minns att Isak kunde börja skrika och protestera i affärer så man bara fick bära i väg honom och strunta i att handla. Det gick liksom inte att få kontakt med honom. Men Elias har jag rent allmänt lärt mig att bli mer konsekvent så därför tror och hoppas jag på lite bättre resultat. På dagis vill han göra allt själv liksom hemma annars blir han så jäkla förbannad. Som att han ska själv hänga sin jacka på sin plats och ja det är ju duktigt gjort att han ska göra det själv för ja gärna att han är så i tonåren typ förbjuder mig att hänga in hans kläder eller till och med kanske tvätta och vika allt helt själv och blir förbannad om jag skulle göra det. Men då så gör det! Tyvärr kan jag nog hoppas mig gul och blå.

Nä nu ska allt göras själv utan hjälp. Öppna dörrar, stänga dörrar, ta på skorna, ta på jackan, hänga jackan, klättra upp i matstolen själv, ja det mest omöjliga själv. Hjälper jag till blir han arg men med mig brukar han iaf ge sig om han fått försöka lite själv. På dagis blir han arg och personalen får inte hjälpa honom och han blir jätteledsen om han inte klarar det och då får ändå inte fröken hjälpa honom så de verkar ha ännu större problem med det.

Känns lite jobbigt att se. Funderar på om jag skulle ge lite mindre beröm. Tänker på om han gör det för att jag ska säga att han är duktig. Ja ni vet den där ”duktig” debatten. Det kanske handlar om prestation och att klara det för att ständigt få beröm. Men kan det handla om det så tidigt. Jag försöker ju berömma mina barn för att lyfta det positiva beteendet då det finns så mycket negativt beteende så jag vill ju gärna det positiva ska överväga. Men jag vill ju inte han ska ta så hårt på det. Ja alla tips tack? 😉