Brustet hjärta och flummiga ord…

Ja ibland brister det i hjärtat. Det har ju sina stunder. Att känna smärta är ju mänskligt men vad är rättvist? Inget är rättvist. Inte ens livet själv.

Ibland landar man. Ja så hårt att man verkligen är här och nu. Man vet att man lever. Plötsligt är alla dofter så tydliga. Alla rörelse så enkla och alla ljud så klara. Man är i ögonblicket. Plötsligt så går varje sekund så långsamt.

Man känner att det stramar till. Suget i magen och svårigheten att andas samtidigt så har det inte varit enklare eller tydligare. I dom flummiga ordens värld. Kommer man fram till något? Ja man får lätta på locket. Det borde ju hjälpa.

Att skriva av sig när tyngden kommer. Ja det hjälper ju ibland. Det löser inte allt men det kan hjälpa en bearbeta. Alla har vi ju vår packning på ryggen. Frågan är vad man ska fylla den med eller hur?

Nu känner jag dofter av sommar, ljuva ängar att springa barfota på. En frihet utan bekymmer men vad är det? Finns det ens? Nä man ska väl vara tacksam för alla ryggsäckar man burit genom livet. Men vad fan jag blir en jävla packåsna snart! 😉

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Lottiz Fotograferande fyrabarnsmamma

    Den där ryggsäcken kan bli väldigt tung om man inte får släppa ut lite av packningen då och då. Ensam är inte stark, man behöver stöd från in omgivning och kan inte bära allt för sig själv.

    Vad som än har hänt så hoppas jag det hela snart är bättre. Skickar en stor styrkekram till dig så länge. Du är värdefull glöm aldrig det.

  2. jonnie

    Haha nje de går inte att klistra in på min blogg. Ett bra sätt att slippa alla spamkomentarer… Nje har inte hunnit åka dit. Men jag har skickat ett argt mail. Men de har de inte svarat på

  3. Christina Frisberg

    Jag har läst dina ”flummiga ord” som inte känns så flummiga alls jag känner igen dem, och håller bara med att ibland blir det tungt att leva, och det är tur att stunderna inte är så långa, eller så ofta, utan att det goda, positiva överskuggar det mesta av detta jobbiga som tittar fram ibland, hoppas den stunden blev kort för dig denna gång, och att det känns bättre igen, man vill ju så gärna hjälpa andra med deras lilla ”helvete” men det går ju inte utan måste genomlevas, skickar bara varma och goda tankar och tröstekramar!!! <3

    1. ♥ Sojka ♥

      Ja jag känner ju att det positiva absolut överskuggar det negativa men det är ändå trist. Fruktansvärt och kanske en av de värre men vi får se. Jag ser ju på det ljusa och allt jag är tacksam över! 🙂

stats