Är det inte helt underbart med dessa leende man får. Jag blir så stolt och påmind om vad jag så länge längtat efter. Ett litet barn. Åh så underbart och jag är äntligen där. Om man visste så häftigt det var tidigare så kanske vi tidigare hade skaffat barn. Vem vet?
Nu ligger Isak i soffan och sover äntligen själv. Är så svårt att lägga ifrån han på kvällarna. Han vill ju vara hos mamma och mysa. Och som sagt jätte mysigt men skönt när man nu kan använda 2 händer när man skriver här. =) Det blir liksom en stund för sig själv som man får. Kanske ni märkt att jag mest lagt in bilder. Ja just för att Isak är väldigt klängig så för att uppdatera så säger ju bilder en del.
åh vad fin lillkillen är!Hittade din blogg igen, följde dig under din graviditet men tappade bort adressen sen. :)Kul att se hur stor han blivit!
Vilken liten sötis!! Ser fram emot de där leendena =)
Vilket charmtroll han är alltså! Nu blri jag ännu mer sugen på kamera. bara därför visar vår tv tecken på att vilja klappa ihop. 🙂