Ja hur ofta får man det där inre lugnet? Jag hittade det idag och minns inte sist jag hade det faktiskt. Det där stilla ögonblicket och det där inre lugnet. Det är speciellt och skönt. Jo då efter att M tagit barnen till svärmor så kände jag att ett bad skulle sitta fint. För jag kom på att jag inte hade badat sen jag födde Elias. Vilket nu är 10 månader sen. Jo då senaste badet så satt jag i gamla lägenheten och tog bad efter bad och kämpade genom alla värkar. Det du, detta badet var betydligt lugnare och mycket behagligare. 😉

Jag fyller på vattnet i badkaret. Droppar i olja i badet. När jag sätter mig ner är det brännande hett och nästan så att man inte kan sätta sig ner. Men ens övertygelse om att man vänjer sig får en att ändå sätta sig ner i värmen. Vattnet sluter om en och lavendeldoften når mitt sinne. Det är tyst. Har det någonsin varit så tyst här? Det enda som hörs är dropparna som slår mot vattnet i badet. Jag hittar mitt inre lugn och undrar, vart har du varit?

Jag hoppas hitta mitt inre lugn snart igen! För i helgen blir det inget lugn då jag ska till Stockholm! Väldigt tidigt också. Och jag har inte ens packat än. Men jag har jäklar i det städat lägenheten. Som om det gjorde min resväska fylld med det jag behöver. Nä nu tänker jag på om jag ska sova eller packa. Fast jag ska upp kl 6:00 och då hinner jag inte packa så jag förstår inte vad jag sitter här och snackar om det för. PACKA! Ha ha…