Kulturnatt, gospel,en Hobbit och hur det är att bo i byn!

gästis 01

Efter att barnen somnat så fick männen stanna hemma med barnen. Så mammorna fick roa sig med att gå ut och hänge i byn! Nu när man blivit bonne genom att flytta ut från Malmö så får man ju gå ut och parta som en bonne ha ha. Asså jag dör. Jag ska inte säga så mycket mer än att man verkligen känner att det är ett bonnesamhälle ha ha men trevligt hade vi och allt har sin charm i sig. Dock är man inte riktigt van vid detta. Heller inte att träffa på en av fröknarna från dagiset ute och festa. Ha ha, första tanken var ”VA hon är ju FRÖKEN vad håller hon på med?”. Men sen kom jag på mig själv att hon kanske inte är fröken 24 i sju utan kanske var det vi som föräldrar som borde vara hemma och ta hand om våra barn. 😉 Nja lite att vänja sig vid som kanske inte var så vanligt i Malmö.

gästis 02 memelie

Igår fick jag också hem vinsten från Memelie! Jag valde denna tröja som det verkligen stod Sojka på. Ja ibland händer det bara! 🙂

gästis 03 memelie

Vackra Kristina! ♥ Tack för en trevlig kväll!

gästis 04 irlänsk

Ha ha och här har vi Hobbiten som vi kom överens om att det var! Irländsk musik för hela slanten. Och en massa glada och studsande människor från byn. Själv satt jag och funderade om dom testat gå ut i Malmö eller om dom bara festat i byn. Förlåt en storstadsbo som inte riktigt är van och ganska blond i frågan. 😉 Gästis är iaf the place to be! The Irish Sidekick hette dom som spelade men vi hade hemskt roligt iaf och skrattmusklerna fick sig en rejäl omgång!

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Natalie

    Jag förstår vad du menar. Jag var i din situation för ca 11år sedan. Men jag trivs här i byn 🙂 Ha en skön lördagskväll 🙂 kram Natalie

  2. Lottiz Fotograferande fyrabarnsmamma

    Så är det på landet vet du alla känner alla, privatliv vad är det ;-). Nej men jag tycker det är trevligt. Jag jobbar ju på min lilla ort nu också och mina kollegor stöter jag på titt som tätt, men anhöriga har jag än så länge inte stött på i affären eller så, men det är väl bara en tidsfråga.

stats