I veckan som gått har vi firat vår fina vän Karin! Hon fyllde 60 år och det märks inte kan jag säga. På många sätt känns hon yngre än många av mina jämnåriga vänner. Hon är som en mamma till mig. Och det känns extra mycket eftersom jag förlorat min mamma och det vet hon mycket väl om hur jag känner för henne. Känner en glädje och en tacksamhet att jag fått lära känna henne. Att jag fått öppna upp mitt hjärta och prata om min sorg. Och det känns så naturligt för mig. 🙂

Flera av oss valde buffén och jag var lite besviken på den faktiskt. Jag tyckte det skulle finnas mer val av kött. Nötkött fanns det bara något med småbitar av och det kändes mer som en lunchbuffé. Fläskfilén smakade gammalt men fisken var god. Desserten, förrättsbordet och ostbrickan var dock kanon! Sen saknade jag att kunna välja någon sås till. Potatisgratängen var den tråkigaste. Jag älskar vitlök men denna smakade bara vitlök och inget annat. Ni vet den där krämiga goda känslan man vill ha. Not there! Tyvärr!

Men grymt trevligt hade vi och vi blev bra bemötta. Kvinnan som också jobbade där verkade dock lite trött på sitt jobb.

Så att fira henne på en lite finare krog som Sankt Markus Vinkällare var ju bara en självklarhet. Och vi blev ditbjudna av hennes barn som i hemlighet sökt upp mig och M via facebook och bloggen för att överraska henne då hennes önskan var att få fira med oss på sin 60 års dag. Döttrarna hade verkligen lurat henne om att vi hade sagt att vi ska fira henne denna veckan i efterhand istället pga M:s studior vilket hon gick på då M har väldigt mycket nu på sluttampen i skolan.

Döttrarna hade köpt en vacker klocka från Pandora och vi köpte armband och ring av samma märke. Det är nämligen hennes favoritmärke och hon sa att det var den bästa kvällen hon kunde önska sig. ♥ Så glad att jag får vara delaktig i det! Och vilka underbart trevliga barn hon har! Vilken synd att jag inte träffat dom tidigare. 🙂