…så såg det ut så här! Jag, Isak, Paola och hennes dotter Valencia var ute och lekte och det behövdes fortfarande varma kläder. Nu känner man värmen i luften till och med när solen inte skiner! Jag känner glädjen igen. Man vill ju bara vara ute och njuta. 🙂
Isak fortsätter sin trots och det blir inte lika lätt att vara ute. I alla fall inte igår. Jag ville vara snäll och låta honom leka på en lekplats han tycker om men när vi gick förbi den på väg hem från dagis så ville han inte. Nähä tänkte jag och sa att då går vi hem och det var Isak med på. När vi sen gått en bit och därifrån så ville han till lekplatsen ändå så jag vänder tillbaka och vi går dit en andra gång. Väl framme så vill han inte alls dit. Jag frågar flera ggr och Isak svarar flera ggr att han inte vill dit utan han vill att vi går hem. Så vi går hemåt. När vi gått en bit så säger han att han vill dit och leka ändå men då har jag fått nog och förklarar för honom hela händelsen och att det nu inte blir någon lek på lekplatsen idag. Sen fick jag bära en trotsande, ledsen och skrikande Isak hem.
Så vad gör ni i detta fall? Nu lyckades jag ju få med honom med vad gör man den dagen han vägrar komma med. Man kan ju inte bara gå för det finns ju cykelbana och har man otur så är man för nära en gata. Sätter ni er ner och väntar eller bär ni med den skrikande ungen? Berätta gärna om ni själv varit med om något liknande!
Låter som Wayne och min vardag .
Jag brukar bara gå och till slut springer han efter. Eller bära/släpa med honom. Eller vänta ut det.
Man skall ej ge sig
haha ja det där bara gå kanske man skulle testa men är så rädd att han springer ut på cykelbanan men cyklarna kanske har koll ändå ifall att. 🙁
Ja man ska aldrig ge sig men ute är det så svårt liksom men när jag har tid någon dag ska jag bara sätta mig och glo och ignorera honom haha, om det då är fint väder. 😛